ikväll ska jag ut och äta med en saknad vän

det ska bli både roligt och mysigt.

men rädslan sitter där och smärtan i bröstet har varit med mig hela dagen.

nu börjar det närma sig och det gör bara ondare.

jag har bestämt mig för att klara det, men ska det behöva göra så ont?

vill bara slippa tankarna och känslorna och bara få vara,

njuta av tillvaron.

men det går inte.