sitter här med min gigantiska tekopp i det stora köket,

det är tyst och lugnt.

kent håller mig sällskap och jag klagar inte.

däremot har jag hemska känslor

det är en grymt jobbig period just nu.

finns ingen början och inget slut,

hur man än gör känns allt fel.

vad man än sätter på sig så ser man så otroligt tjock ut,

ingenting känns bra.

köpte ett par jeans idag, men låren bara välller ut,

jackan igår ska nog lämnas tillbaka då man även i den ser grymt tjock ut.

åh, dessa känslor.

vet inte vad jag ska ta mig till.

ångesten sitter i hela kroppen ikväll, börjar i magen och går sen hela vägen upp tills den lägger sig som ett lock för strupen och man kippar efter andan,

det gör så ont så ont.

vill ut och gå, men har så enorma magsmärtor och har haft hela dagen så vet inte om jag pallar det.

samtidigt så har jag dragit på mig en förkylning så bör vila.

dubbla budskap.

mitt i allt så hör man bara dessa röster inombords som talar om hur stor, ful och äcklig man är.

ikväll kommer det inte bli många timmars sömn och jag låter ångesten ta ett grepp runt hela mig än en gång, för jag orkar inte stå emot dens enorma styrka.

nu ska jag på något sätt försöka slappna av och blinka bort tårarna.

har inte skrivit på länge har inte blivit av har inte kunnat formulera mig samtidigt som det varit så fullt upp. förstår inte hur allt kan ha gått så fort.

sommaren har varit bra, så himla bra.

men samtidigt har den varit jobbig.

men jag har valt att enbart försöka alla positiva delar, för det har varit så otroligt mycket så som:

konserter, resor, party, jobb, fotbollscup, underbara människor, spontanitet osvosvosv.

nu är vi påväg mot hösten och det är med blandade känslor!

skolan har börjat med en rivstart och vi kör på en redovisning på 50 sidor engelsk facklitteratur imorgon, skjut mig skulle jag vilja säga.

men vi har fixat och läst nu så försöker intala mig att jag inte kan prestera på topp direkt, och att bara ett genomförande är bra i läget som är, när vi bara haft två dagar på oss.

men det är inte det lättaste, men jag hoppas det går.

/ L

har inte skrivit på länge har inte blivit av har inte kunnat formulera mig samtidigt som det varit så fullt upp. förstår inte hur allt kan ha gått så fort.

sommaren har varit bra, så himla bra.

men samtidigt har den varit jobbig.

men jag har valt att enbart försöka alla positiva delar, för det har varit så otroligt mycket så som:

konserter, resor, party, jobb, fotbollscup, underbara människor, spontanitet osvosvosv.

nu är vi påväg mot hösten och det är med blandade känslor!

skolan har börjat med en rivstart och vi kör på en redovisning på 50 sidor engelsk facklitteratur imorgon, skjut mig skulle jag vilja säga.

men vi har fixat och läst nu så försöker intala mig att jag inte kan prestera på topp direkt, och att bara ett genomförande är bra i läget som är, när vi bara haft två dagar på oss.

men det är inte det lättaste, men jag hoppas det går.

/ L